Ingen humor utan allvar

Tomhet, mjukost och tomatsoppa

2012-02-20T09:28:00.000+01:00

Killen min har åkt till Cypern. Det är tomt. Och flyttens verkningar har gjort hemmet till en slags hinderbana med skarpa svängar som inte bör tas när alkohol intagits och ljuset är släckt. Jag handlar för att överleva veckan; tomatsoppa och mjukost, sånt som killen min inte vill vistas i samma rum som. Party!

Ommöblering

2012-02-20T09:24:00.002+01:00

Det kommer bilder på nätet som rapporterar om femtiotalsmöblernas nya hemvister i Stockholm. Sekretär, gubbstol och hylla, från 1981 förresten, finns nu i sonens ateljé på Södurs hujder.

Fåtöljen, där det enligt pappa hade varit en hel del skoj när det begav sig, flyttade söder om Södur. En hel del litteratur fick också följa med. Vi är så tacksamma för det killen min och jag!

Helgrapport

2012-02-20T09:20:00.000+01:00

Det var en helg som de brukar vara numera; möbeltitt och möbelköp på lördagen. På söndagen sång i högmässan och ett kyrkopolitiskt möte på det och sedan konsert. Följt av god mat hos god vän.

Å när man bor nära kan man, ja jag såklart, gå hem och hämta sprit. Williams Birne schnapps från La Gomera. Eller från Tyskland men köpt på La Gomera. Så klart.

Bra där Nelson!

2012-02-18T19:21:00.001+01:00

Det är något bortom vägen...

2012-02-18T19:19:00.001+01:00

... och det är en fullproppad parkeringsplats. Lördag i Valbo. Help! Tänker jag och kikar vidare efter hallmöbel...

Ära vare fest i höjden

2012-02-18T10:01:00.001+01:00

Fredag är bra. Fredag med AW är mycket bra. Fredag med AW med öl och albansk snaps och buffé med arbetskamraterna hos chefen på åttonde våning vid Gävle Strand, ja det är ju himmelskt!
Pris ske Gud för fredagsfröjden här hos Bertil i himlahöjden. Rimmet matchar inte evenemanget utan får räknas som ett bevis på god vilja!
Bästa Nina och Anette nedan.

Lek och arbete

2012-02-17T10:13:00.002+01:00

Oj, oj säger jag med emfas och oro i rösten. Jag har kommit att tänka på att nu ska den gamla datorn ut och i den finns en hårddisk som inte är riktigt tömd så vitt jag minns. Det känns inget bra att nån ska kunna konka hem den från återvinningen och sitta och skratta åt det jag skrivit.
Inga problem säger killen min. Åsså bär han upp jätteklumpen och demonterar den ned till minsta beståndsdel och njuter av varje minut.
Oj, oj, säger jag med skratt i magen av svalda lustigheter och fraser som boys will be boys!

Och här närmar vi oss pudelns, hårddiskens, kärna. En bild till längre ned men den här var så vacker den med, ett Gudsbevis är det när även det innersta som aldrig syns förrän vid födelse och död, om apparater och grottor och grönsaker kan sägas ha en livscykel, visar sig vara så fantastiskt vacker att man måste andas en extra gång. Litet lång mening det där men ganska snygg tanke att vi är som vackrast när vi föds och när vi dör! OM jag får säga det själv och det får jag ju för det är ju min blogg. Hihi!

Vinnarskalle!?

2012-02-17T10:03:00.002+01:00

Jo, jag vill alltid vinna i spel som kräver nån slags intelligens över daggmasknivå. Och jag vill alltid ha rätt, det är liksom lugnast då. Det handlar inte om att jag behöver skryta utan det är nog mer att jag behöver trösta mig själv rätt ofta å då fungerar mätbara saker bäst. Fast i Wordfeud är det svårt att få nån tröst över. SKIT OCKSÅ! Och jag som, som tidigare skrivet, försörjt mig på ord i hela mitt liv. Men det är det där med listigheten också. Och eftertänksamheten. Det är inte min bästa gren inte. Som, även det med lånta ord från Arne Anka, även det är tidigare skrivet.

Känslosamt

2012-02-16T09:51:00.002+01:00

Det kostar på att flytta. Det ställer saker på huvudet. Det känns i magen.
Sonen och en av styvsönerna kommer upp och hämtar fåtöljer, stolar, skrivbord, sekretär och bokhyllor. Mycket bra. Killen min öppnar dörrar. Jag bär ett par lådor. Nya tider. Nya armar.
Sedan lunch på bästa Bara Vara och dottern tittar in. Den som vill kan jämföra med de blöta barnen längre ned. Nya tider...

På skrivbokens insida

2012-02-16T09:48:00.001+01:00

Per Jonsson, dansaren och koreografen föddes i Färila och jag mötte hans före detta kolleger och vänner i Järvsö de där stipendieveckorna när jag skrev och de framförde några av hans verk på Träteatern. Något av det häftigaste och mest berörande jag sett! Hittills.
Wikipedia skriver: Jonsson led under större delen av sitt liv av regelbundna depressioner och prestationsångest; till följd av detta begick han självmord i december 1998, dagen innan hans sista verk Rivers of Mercury hade premiär.

Klart och blekt

2012-02-16T09:36:00.000+01:00

Nu album. Olle från Hudik på en bild som fyller minst 31 år i år. Olle har jag hittat igen på Facebook men...

... jag undrar så vad som hände med Julie Pearson på 54 Gardner Street i Como i västra Australien. Vi skrev flitigt till varandra från 1969 till cirka 1977. Kortet ovan är från ett av de sista breven; Julie med make Chris och son Leon samt katten Pippin. Den senare är garanterat inte med längre men undras vad Julie gör och hur hon har det!? Dags att googla igen innan minnet liksom fotot bleknar helt.

Mera skoj!

2012-02-15T08:36:00.001+01:00

Den första är klockren. Men den andra kanske är litet väl grov. Därför får ni förstora själva folk! Å tack till Meta, Elin och Stephen Fry; friends på Facebook och Twitter.

Förberedelser

2012-02-15T08:20:00.000+01:00

Nu är böckerna nedpackade också; min kille kan han! Själv tar jag ännu ett tvåtimmarspass med papper och papper och papper. Packar snapsglas som omväxling var 45:e minut. Vi är ute i goood tid och det går ju att dricka ur flaskan!

Skruva isär men skriv ihop

2012-02-15T08:17:00.001+01:00

Ännu ett fynd! Särskrivningsregler från Arbetarbladet. Härligt! Jag ger det till jobbets yngsta. Hon blir glad och börjar genast ifrågasätta. Jag tar till tantvokabulären och säger raskt att nu är det bara att tugga i sig, ändra får du göra om 20 år. De måste ha litet mer fullkorn ungdomarna, tuggmotstånd. (Hennes far som hörde det hela log glatt förresten...)

Ojdå

2012-02-14T20:17:00.001+01:00

Det här var då rakt inte meningen. Tisdag på jobbet. Men då!

Alla xxans dag

2012-02-14T16:19:00.000+01:00

Det började med att jag tänkte ihop följande rader: tänker enhetsfront och solidaritetsrörelse istället för chokladhjärtan och tvåsamhetsfokus. Och tänker att det inte räcker med att tänka...
till Facebook. Jag tyckte det var en bra mjuk men knuten näve mot kapitalet och annat otyg. Och då kontrade killen min med:

MY VALENTINA!

Och den här bilden från en fantastisk lördag i Kapstaden.

Men vad tusan, skamgrepp! Och vad gör jag då!?!?!?! Jo, jag kryper mot äktenskapets trygga hamn som det brukar heta, torrdocka säger andra, märkbart tagen och rotar fram moteld:

Min Valentin! Och hans dotterson.

Avgöranden

2012-02-14T13:59:00.000+01:00

En gång fick jag landstingets kulturstipendium. Ett par veckor i kreativ men ganska folktom miljö. Skuggorna var långa. Dansarna många. Värmen som ett levande väsen som slog gräset till kippande högar. I fårhuset var det svalt och det gick att se långt både utåt och inåt. Det blev nått också!

En gång, då när jag skriver boken jag lovat Karin A att skriva, så blir det mycket vallmo. Livsavgörande. Livsstartande. Livs- det mesta.

Å än en gång! Kolla här läggs grunden för fjolårets fiolblues på Två oliver! Stråkkvartett. Hosjö skola. Susanna, Maria, Kerstin, tror jag, och jag. I Stora Tuna, Enviken, Rättvik och Söderaladräkter. Året är 1968 eller 1969 att döma av den relativa glasögonbristen. Tack skattebetalare. Tack Åke, bästa magistern.

Flera minnen

2012-02-14T13:13:00.002+01:00

En gång var jag bäbis och låg i den där trävagnen till vänster. Observera min pappas flin, pipa och kavaj och mammas lätta hand på vagnen samt rejäla kappa. Falun våren 1957.

En gång var jag mamma till de här godingarna. Och vi bodde i ett stort gult hus. Kvällarna var långa och förgylldes ibland av ett par folköl. Det var flera år till andra tider och andra dryckesvanor.

En gång var jag och Eva-Britt på stranden i Carmel, Ca, USA. Det var 1979 och Clint Eastwood var borgmästare. Mina skor till vänster och vattnet uppåt på bilden. Tror jag.

Å mera knyckt

2012-02-14T13:07:00.000+01:00

Det här behövs det inga kommentarer till, eller hur!?

Mysterioso

2012-02-13T18:13:00.001+01:00

Åker till Falun och jobbar. Stannar till hos mamma med godis och tidningar. Städar ur hennes nedkissade säng och servar med blöjor. Ffg. Klart vi blir osams. Händer alltid.
Hemma har killen min tagit ur hårddisken ur min gamla dator. Spooky!

Dagens bästa

2012-02-12T18:49:00.001+01:00

Anders M skriver debattartikel i Arbetarbladet. Mycket bra!

Söndagsbild 1

2012-02-12T16:26:00.001+01:00

Våren. Tänk vad den gör med oss; glädje och skam i en grönglänsande cocktail. Nej vi hade inte kokainparty igår, vi har bara rivit i papper och inte dammat på ett tag.

Söndagsbild 2

2012-02-12T16:24:00.001+01:00

Vi ska köpa teve. Killen min tar ställning och vet vad som är det senaste. Jag säger saker som Men oh vad stort och Hu så dyrt. Till slut blir det 32 tum. Bra det tror jag.

Söndagsbild 3

2012-02-12T16:22:00.001+01:00

Å när vi kommer hem klockan 16.19 är det inte mörkt! Skiten syns på garaget. Snart, ja senast om tre månader, är det vår. Mycket bra!

Gävle kan!

2012-02-11T22:10:00.001+01:00

Kolla vad jag fick hålla i då; en flaska från Lasse och Lennarts egna tunna.

Lådfynd

2012-02-11T09:39:00.005+01:00

Skaruhadehärkvar? undrar killen min och viftar med två collegieblockspapper som faller ur en bok. Klart jag ska för det är ju Maries hyllning till mig när jag vann Nobelpriset i ledarskap 2010. Lyssna bara, eller sjung på 10 ccs sång I'm not in love:

Att vara chef, en riktig chef
Att få nån ordning på denna jävla grupp
Att hålla kollen, att få nån ordning
Jag blir så jävla trött att jag får krupp
Att vara chef, åh, åh... Det är svårt

Ert slarv och ert manustjafs!
Er stress och ert hafs!
Er falsksång och erat prat!
Sen ska vi ha mat!!!!

Jag kläcker tankar, jag skickar manus
Det går väl an men låt mig slippa tjafs
Jag släpper kollen, nu tar ni bollen
Men gör för fan precis som jag har sagt

Att vara chef, åh, åh, det är svårt...

PRECIS så är det!

Vilket fynd!

2012-02-11T08:03:00.001+01:00

Kolla vad jag hittade då! Den tidiga fågeln får masken som SF skulle skrivit, se nedan. Tänk vad ungdomarna går miste om. Med ungdomar menar jag alltså alla under 40, de som har haklinjen kvar!

Stephen och jag och de andra...

2012-02-11T07:59:00.001+01:00

Jo vi är ju kompisar på Twitter jag och den brittiske skådisen med den sneda näsan. Så här skriver han;

Stephen Fry (@stephenfry)
2012-02-10 21:01
Script tweaking and twiddling for Sunday night's BAFTA ceremony I fell asleep over keyboard. Splashing myself with cold water. Get a grip, S

Vad jag skriver kan ni ju gissa...

Halv thekopp

2012-02-10T16:31:00.001+01:00

Jag älskar mupparna men cup cakes är inte på favvolistan, dock har min Twitter kompis Stephen Fry nyss lagt ut denna bild så då gör jag det med! Fråga mig inte varför. Det är antagligen för att jag kan. Han har för övrigt 3 870 806 följare på Twitter förutom mig och jag har något färre.

Till mig själv

2012-02-10T14:26:00.001+01:00

Precis så är det! Jag är fortfarande förvånad över att mina öron fladdrar av glädje åt Esbjörn Svensson trio. Det som var svårt var, den här gången i alla fall, mycket mer lättälskat än jag nånsin trott. Å vilken trummis!

Arne Anka sa att detta att tänka efter innan man talar är som att torka sig innan man skiter. Jag tycker både och jag! Veckans lärdom är att allt inte är mitt fel, att det finns många fler än jag som tycker att de har rätt och, att det gäller att tåla leken när man ger sig in i den, att fler journalister än jag gör fel, att ljuset är tillbaka, att Gud rår och människan spår och att humor är JÄVLIGT svårt det. Ha en trevlig helg nu alla. Jag ska åka till mor min med dotra och sortera kartor med killen min.

Bästa bilagan!

2012-02-10T07:39:00.001+01:00

Jag startar dagen med att kommentera två publikationers verk. Bättre bilaga har jag inte läst! Hälsingland som pizza. Bland annat. Ring och beställ! Journalistpris 2012?

Ska man ta notis om notiser!?

2012-02-10T07:25:00.001+01:00

Hallå Kyrkans Tidning! Här i Gävle har vi debattartiklarna på sidan tre. Och på er webb hamnade jag i kyrkostyrelsen. Hallå!

Tillbaka!

2012-02-09T14:51:00.000+01:00

Per-Erik kommer förbi. Nyss anländ från Piteå, sex timmar försenad. Han är tillbaka i Gävle alltså men har han kommit hem!? Det verkar vara så med dem från norr om Umeå att man inte riktigt vet, de har så långa hjärterötter!

Torsdagsmys

2012-02-09T13:33:00.003+01:00

Och vem är det som så casual lagt av kompressionsstrumporna i stolen, ställt de brodd- och hålfotsinläggsförsedda skorna nedanför och draperat extraprisjackan i 100 procent konstfiber litet sexigt över stolsryggen!?

Jo men det är ju jag som har torsdagsmys emellan radonundersökningarna och laxresten. Mys!

Ffg 2012

2012-02-09T10:31:00.002+01:00

Nu ni! Markis ned och gipa upp. Tänk va! Livet tynger i tänder och nacke i alla fall, enligt nedan, men på ett roligare sätt. Ja ni förstår...

Livsresan

2012-02-09T10:29:00.003+01:00

Ja, det svischar förbi livet. Det är svårfångat, tungt och skoj i en enda jävla röra. Ursäkta franskan som engelsmännen, och kvinnorna, säger men en ed var på sin plats tycker jag. Ibland sitter man i värmen på livståget och ibland hänger man utanför i naglarna med isklumpar i håret och en frätande eld i magen. Jag tror jag måste skriva fy fan också. Ja det måste jag. Fy fan. Och skäms till alla oss som glömmer andra och de högre målen för ofta. Skit också!

Oväntat besök!?

2012-02-09T10:25:00.002+01:00

Nej, det var inget oväntat besök när Lars kom förbi och bjöd på fika. Mycket gott och trevligt att ses. Eftersom han är i kaffebranschen numera var det svårt att låta bli rubriken. Inte är det enkelt inte. Inte!

LUGN OCH FIN!?!?!?!?!?!

2012-02-09T10:23:00.003+01:00

Kul eller mindre kul!?

2012-02-08T12:41:00.001+01:00

Jag hade inte tänkt men gör det ändå; här svaret vi fått på vår debattartikel. Jag vill bara säga att det är litet trist.

Kul!

2012-02-08T12:12:00.000+01:00

Som Expressen också sa en gång; överskatta aldrig människors bildning men underskatta aldrig deras intelligens.

Åsså kära gamla kakmonstret! Skönt att vända på allt ibland och säga ja just det! till sig själv och världen. Ja just det, så kan det också vara.

Kartonger, kartonger, kartonger

2012-02-08T00:14:00.001+01:00

Ja, ni vet hur det är med högarna och papperen och minnena; de är många och inte alltid så roliga. I dag stickorna. De är många de med. Och nu åker de till bästa grannen, kanske för slutförvaring.
Å jag säger som härom dagen; minns att jag i alla fall försökte. Om än inte nog och framgångsrikt så ändå. Och igen.

Äntligen!

2012-02-07T21:28:00.001+01:00

Nu kan jularna bli som barndomens igen; Falu Veterut är tillbaka. Skynda och njut! Dinkeln får vi ta på köpet...

Konst-is

2012-02-07T16:23:00.002+01:00

Erk du hur ska vi hat!?

2012-02-07T16:22:00.001+01:00

Killen min är stilsäker han. Han vet vad han vill ha. Han vet vad som ligger i tiden. Han får bestämma.

Och när han gör det så blir det mycket stål i möblerna. Lätt att torka av. Säger jag. Inte. Det här blir bra det! Det har det ju blivit förr också. Så det så!

Framtidsvy

2012-02-07T16:20:00.000+01:00

Att kartan är nästan lika suddig som våra funderingar tänker jag INTE skriva apropå vårt kvällsmöte i POSK i kyrkorådet. Det är framtiden vi talar om; hur vill vi att det ska bli!? Inte är det lätt inte. Och inte blir det lättare av att tre av fem ledamöter flyttat eller ska flytta. Men då!

Försmak...

2012-02-06T16:24:00.002+01:00

... av förkvällens skrivstund. Det är jag som gett uppgiften; skriv om avsked och följande ord ska vara med skrev jag och sedan skrev jag:

Jag tar tåget till Kilafors en januaritisdag. Vi är tre somstiger av. Det är jag, en vit man med färgglad sportväska modell åttiotal och en huttrande svart yngling i skinnjacka.

Mannen har talat för sig själv och tågbiljetten under resan och en omisskännlig doft av gammal fylla har spridit sig i kupén. Han hämtas av en Volvo med präktiga dubbdäck som snabbt kör mot skogsbrynet.
Ynglingens kropp är smal som en lakritsstång och kylan verkar öka på hans steg när han småspringer runt hörnet mot järnaffären. Vart är han på väg mot? En kram från en flicka? Storstryk av de blonda grabbarna?
Jag går in på Centralfiket och känner mig som en oceanångare i innerskärgården när jag kryssar mellan borden som står tätare än bastulavarna i ett radhusområde i Finland. På bordet jag sätter mig vid har någon glömt en skolatlas, en sträng spagetti ligger över Europa och på första uppslaget ligger en biljett till den japanska filmen Okuribito, avsked.

På film dryper avskeden ofta av tårar och sentiment. Men det är sällan vi får se fulgråten som vrider mage och ansikte till oigenkännlighet. Nej, avskedsgråten må flöda ur skådespelerskornas välsminkade ögon och nästan fuktskada biografgolv och vardagsrumssoffor men det sker lugnt och stilla ochde små ryckningarna i de modernt svällande läpparna ackompanjeras av fioler,dalande lönnlöv och ett mjukt motljus. Eller hur? Inga snorsträngar om inte Helena Bergström är med. Inga hulkningar. Inga skrik. Inga vrål av sorg och ångest.Varför är det så!? Jag tror det är så enkelt att det är män som producerar och regisserar de flesta filmer vi, eller åtminstone jag, ser. Och män, det vet ni väl, klarar inte av kvinnor som gråter. Då vill de supa, slåss och gå ifrån. Då vill de verkligen ta avsked.

En diakontjänst i Australien fick en gång hela mitt väsen på fall. Kamrat Kristina hade fått en av bullbak och svenska seder fylld framtid utstakad för sig när hon fick tjänsten i Melbourne. Vi tog farväl på en kurs som hon lämnade tidigare än vi andra just för att åka hem och packa och res atill andra sidan jordklotet. Vi kände inte varandra, hon skrev bra men svårälskad psalm och hade ett fantastiskt vackert hår och skrev rara mail men längre sträckte sig inte hennes livstrådar in mot mina. Och ändå. Jag kände att jag balanserade på slukhålets rand när jag insåg att vi aldrig skulle ses mer.Aldrig. Varken mer eller mindre.

Skoj från Mio och Facebook

2012-02-05T20:31:00.001+01:00

Nytt och gammalt

2012-02-05T20:27:00.001+01:00

Packa, titta, mäta, prova och känna, känna, känna. Gamla minnen väller fram och jag kippar efter andan. Men så tar jag ett djupt andetag, slänger en sopsäck noter och sparar ändå massor. Sen går jag upp och får killen min att lova att det i mitt eftermäle ska stå att jag i alla fall försökte.

Gissa var!?

2012-02-05T00:37:00.001+01:00

Ibland blir fel rätt och ibland blir rätt helt åt he-vete fel.
1. Att gå och lyssna på musik man knappt trodde fanns. Rätt!
2. Att dricka Makers Mark. Rysligt gott. Rätt!
3. Kyrkonämndens sammanträdesrum; sport, sport, sport. Ja ni förstår...

Flyttbestyr

2012-02-04T16:41:00.001+01:00

Ljusstake av 400-årigt trä från Torsåker, 60-talsgryta från Norge. Kopparkastrull, Ack ja. Grytan åker i alla fall till Stockholm med en fåtölj, en hylla, två stolar och ett skrivbord.
Nu vaser och ljusstakar..,

Hurra!

2012-02-04T09:27:00.001+01:00

Helgen rivstartar med ryskt på Konserthuset och den här godingen i förrådet; albansk grape brandy enligt Google translate.
I kväll amerikanskt på puben och flyttbestyr. Nytt är bra! Eller hur!?

En gång till

2012-02-03T09:32:00.003+01:00

Vi fortsätter försöka. Dagens Gefle Daglad. Debattartikel.

Father and son

2012-02-02T19:54:00.001+01:00

Jag har den äran att bjuda killen min och en av sönerna hans på Gävles bästa krig, Bistro Nord.

Kul och kuligare

2012-02-02T10:43:00.003+01:00

Knyckt är bra när huvudvärken smular runt vänsterögat.

Vardagslyx 1

2012-02-01T16:24:00.001+01:00

Orkidéer i korridorerna och mat som ställs fram utan att man behöver be om den. Och inte tacka heller om man skulle vara på skitgrinigt humör. Det får axlarna att skjunka litet. Bra det. I morgon är det kontorsdag. Igen.

Vardagslyx 2

2012-02-01T16:19:00.001+01:00

George Clooney och vardag passar ju egentligen inte ihop i samma mening men ni förstår att det krävs en del för att hålla sig vaken på vägen hem.

Maktmuskler

2012-02-01T09:48:00.001+01:00

Norra Bantorget är sig inte likt sedan 1970-talet. Men LO-borgen står kvar. Än så länge.

Sakta jag går genom stan

2012-02-01T00:00:00.001+01:00

Jag skiljs från sista jobbkompisen vid T-Rådmansgatan och går sedan ensam längs Sveavägen och jag menar ensam. Klockan är inte ens tolv men ändå är det bara jag som går och ett par taxibilar som sniffar åt varsina håll. En man med hund, en man som plockat flaskor, en man på väg hem och en nypinkad taxichaufför som kommer ut från pissoaren. Annars tomt även på Olof Palmes gata. Märkligt.

Som på teve...

2012-01-31T20:05:00.001+01:00

... är det på Norra Brunn. Fast mindre. Men större. Å jag är sparsmakad som vanligt och tycker att Johan Rheborg är litet för mycket häcklare och Nilecity och att Anne Westin svär mer än vad som är utståeligt. Men Måns Möller är bra. Faktiskt.

Ute och inne

2012-01-31T15:53:00.001+01:00

Snyggt ute och snyggt inne. Eller hur!? Utsikten från fjärde våningen på Clarion Sign. Åsså Monika och Anna, två av alla snygga fast snyggast så klart.
Hem & Hyra på konferens med andra ord.

Nu är det nog!

2012-01-31T11:51:00.001+01:00

Vi försöker. Här i Arbetarbladet.

Nytt

2012-01-30T20:48:00.001+01:00

Nya kompisar till den sydafrikanska strutsen och den blå dalahästen. Religiös kylskåpsmagnet från La Gomera och norrbottnisk ren. Fint.

Aha!

2012-01-30T16:14:00.001+01:00

Ännu inte mörkt 16.14. Fint!

Nya gester

2012-01-30T08:55:00.000+01:00

Det är nackböjen och det höjda fingret. Det är det fast greppet med den andra handen och armbågarna. Det är apptime, apparently. Igår sagobok och stickning. I dag app, app, app!

Släktdrag igen

2012-01-30T08:53:00.001+01:00

Jag lånar killen mins telefon och passar på att titta på bilderna hans. Där hittar jag mamma och mig och sonen. Bland annat. Äpplen och päronträd. Först mamma och jag. Jag är överst.

Söndagsslut

2012-01-29T17:00:00.001+01:00

Kyrkonämnden sammanträder hela söndagen. Avslut med mat och vin. Pris ske Gud!

Hyllfynd

2012-01-29T09:18:00.001+01:00

Minsann kom inte den saknade irländska lilla kokboken fram igen. V a r f ö r hade vi ställt den där!? Och varför hade vi t r e franska grammatikböcker. Hade!

Lördagkväll

2012-01-28T23:59:00.001+01:00

Lax med vitt vin. Järpar med blomkålsmos, brysselkål med bacon, syltade kantareller och belgisk öl. Fruktsallad med kokosmjölk och vit choklad och kaffe och armagnac. Var annars än hos bästa grannarna. Tack, tack!

Konstigt!

2012-01-28T16:45:00.000+01:00

Till livets mysterier hör det här, kvintcirkeln. Jag har terroriserat min käre far och undervisats av musik- och körledare. Skillnaden mellan nu och sjuttiotal är att jag lättare tuggar i mig det jag redan vet men ändå inte förstår. Nu är det blues igen och är det ass eller dess de går till efter fmoll och bessmoll!? Hm... Ett dimackord är det i alla fall. Så långt är jag med. Ja, nästan i alla fall.

Första dagen F

2012-01-28T16:39:00.000+01:00

I torsdags tittade vi och sade ja och i dag började rensningen, downsizandet. Vilken tur att vi är lika villiga att slänga saker både killen min och jag! Hur skulle det annars gå!? I dag böcker och lakan och handdukar; överblivet till vänner, svärdöttrar och Ria. I morgon är det stilla för min del för då är det dags att försöka förändra världen igen med sång i högmässan och kyrkonämnd. På måndag iväg med de första lassen till dem vi packat för och sedan är det dags för papper, papper och, ja just det, papper; privat, kyrkopolitik och SML. De två förstnämnda lär fylla en säck eller två...

Äntligen...

2012-01-27T22:48:00.001+01:00

.., kom vi iväg till Konserthuset igen. Enigmavariationer och cellokonsert. Fint! Och så träffade vi Kerstin och Eileen, det var inte igår. Fint!

Nya tider

2012-01-27T15:45:00.001+01:00

Som somliga redan vet; vi ska flytta. I dag sade vi ja och inom en månad kan vi vara på plats, ett halvt kvarter österut på Staketgatan. Rimlig hyra och två uteplatser. Ännu närmare till stan och handtag i duschen. Och kommunal hyresvärd dessutom. Ja, men lysande! Rapporter följer.

Tid över på fredan...

2012-01-27T15:42:00.003+01:00

Det här är intressant läsning. Spiked är, som jag förstått, en sida för oss som åtminstone tror att vi tänker själva och som försöker att gå åtminstone en liten bit vid sidan av alla andra.
Det handlar om bantning, en recension av Kalorier och Korsetter, bantning under 2000 år. Den är skriven av en man som själv skrivit Panik på tallriken, hur samhället fick ätstörningar.
Intressant. Kolla du också om du har tid över...

Otroligt

2012-01-26T16:00:00.001+01:00

Här blommar öknen med Phacelia, det händer bara med flera års mellanrum. Vackert är det men är det sant!?

Och här har dimman lagt sig tung över Sydney. Är det sant!?

Åsså Skagen där haven möts. Enligt mailet jag kopierat bilderna ifrån beror fenomenet på att Östersjön och Nordsjön, Kattegatt och Skagerack skulle jag sagt, har olika densitet. Jag gissar att det förra är saltare än det senare. Är det sant!?

Lyssningstips

2012-01-26T09:10:00.000+01:00

Torsdag redan. En blå en dessutom. Men fin onsdagskväll med nya musikplaner. Tack Mari!

#NowPlaying Gregg Allman – Rendezvous With The Blues on #Spotify http://open.spotify.com/track/46dL5VmnOhAlF09XP6aZXS

H H & H

2012-01-26T09:02:00.002+01:00

Arbetskamraterna hurrar för Hem & Hyra och dess representant, mig. Fint på onsdagseftermiddagen. Två tårtor där den med apelsin var bäst. Tack, tack.

Kolla!

2012-01-26T09:01:00.000+01:00

Sockerpaketet. Oboyburken. Tvättmedlet. Å de där mjölktetrorna hos kusinerna i Söderhamn som man alltid spillde med. Jorå. Man har varit med förr. Men Fazerasken har väl ändå inte blivit nostalgi än, eller hur!?

Resor

2012-01-24T18:13:00.003+01:00

Sandviken i morgonrodnad. Inte så illa eller hur!?

Fagersta har, om ni ursäktar, i alla fall ett vackert stationshus...

Liksom Kilafors, tisdagens utflyktsmål! Om man nu får uttrycka sig så lekfullt om sitt jobb...

I Holmsveden ska man skynda sig att titta till vänster om man kommer norrifrån, det är så rackans deppigt.

Å i Lingbo möts nytt och gammalt. Här börjar Hälsingland. Minsann!

Kilafors, tisdag

2012-01-24T17:13:00.001+01:00

En hel affär med nostalgi finns det en bit bort från stationen i Kilafors. Detta är den gamla järnaffären. Här finns skrivhörnor från 20- och 30-tal, ja med 1900 före såklart. Jag känner igen en hel del på hyllorna...

Eklektiska är saker till vilka man tagit en bit här och en bit där och gjort nått nytt av. Så kändes allting på Centralfiket i Kilafors. Thailändsk lunchmat och anjovismacka. Till exempel.

Och rosor i Spendrups glas är ändå alltid rosor! Så ja, så ja.

Ett kvarter närmare järnvägsstationen, en lång spottloska bort, ligger den nya järnaffären. Här spelades den amerikanska Millenniumfilmen in. Och jag var där! Ja, ett och ett halvt år senare alltså...

Högtidsstund

2012-01-23T23:03:00.001+01:00

Men hälften kvinnor vore ju kul...

För femitofyra år sedan

2012-01-22T23:07:00.005+01:00

Hyttgatan i Falun 1958. Bloggören poserar för proffsfotograf med plastförkläde och dialonpuderburken i högsta hugg. Klänningen är cerisefärgad tror jag. Inga ögonbryn att skryta med då heller men klädsamt runda kinder. Knappt 30 år senare föds sonen och får samma utseende som ovan minus klänning tills han är fem år för då smalnar ansiktet av. Konstigt va´! Dottern dras mest på fadern med rejäla ögonbryn och stor mun. Fast näsan är den samma. Som den ovan.

Tack gulligaste Gun för bilden!

Oj vilken söndag

2012-01-22T21:30:00.001+01:00

Redan början av dagen var bra; vaknade halv nio med bara tre vakningar under natten. Frukost, kyrkan, promenad, Claes Olsson och sedan diverse bokningar av biljetter till konserter med de flesta från Janne Schaffer på teatern till masterclass med dirigenter från Musikhögskolan. Litet mat och därefter psalmsamkväm i Forsbacka kyrka med killen min och hans bihustru. Ja, det var inget mindre än riktigt mysigt och trevligt! Vackra sånger och bra ord. Därefter en fantastisk kväll på Bishops Arms; mat, öl, chokladfondant, grappa och ALLMAN BROTHERS på spelaren. Tack gode Gud säger jag! Vilken söndag alltså...

På plats på Oscars

2012-01-21T14:58:00.001+01:00

Spamalot är Monty Python på svenska med en del dagsaktualiteter. Och balett. Ett gäng ståuppare och en rocksångerska. Johan Glans glänste men bara Kim Sulocki var skådespelare. Minsann!

Fler önskningar

2012-01-20T18:44:00.001+01:00

Jag vill också ha dreads! Fast grå då. Åsså en lila resväska.

Fredag i Örebro

2012-01-20T16:42:00.001+01:00

Mycket på gång. Slott. Och en Riktig karlaffär.

Dalasol

2012-01-20T09:26:00.001+01:00

Fint sirru! För dagen med rimfrost också.

Rollin...

2012-01-20T09:00:00.001+01:00

Jag och bröderna Allman och en skock andra amerikanska män reser genom Gästrikland, Dalarna, Västmanland och Närke till Örebro. Fint det!

Att köpa eller inte köpa

2012-01-19T16:06:00.001+01:00

Hmmmm... Köpte almanacka. Såg snygg väska. Blev sugen. Händer inte ofta. Hmmmm...

Tjejer och killar...

2012-01-19T08:54:00.001+01:00

... är olika men ändå lika. Killen min har tio körkompisar hemma på mat och whiskey. Själv går jag med ett par av mina bästa sjungkompisar på Harrys och dricker två öl, mest för att träffa dem men också för att hålla mig borta.
De verkar ha haft underbart roligt i alla fall av Facebookkommentarerna och de glada ansiktena att döma. De hade med sig en gåva också, en Chardonnaygrappa.
Min favvo. Den är min säger killen min! Men jag tror inte han lärt sig uppskatta den sen sist. Eller hoppas i alla fall.

Tro 2012

2012-01-18T16:09:00.001+01:00

Åker man med Kajsa så åker man med Jesus också. Bokstavligen i form av en dashboard Jesus som gungar skönt längs Brynäsgatan.

Det här är väl skojigt! På många sätt. En prova på kväll med Gud!

Kajsa visar sitt nya favvofikaställe, Gävleborgs museum. Rullrån, biscotti och lagom varmt kaffe. Och då är ju jag ingen kakfreak egentligen men olunchad så smakade det himmelskt!

Finfrämmande

2012-01-17T19:47:00.001+01:00

Sonen är här. Bra!

Snart 15 år sedan...

2012-01-17T17:13:00.001+01:00

Ett halvår till 15-årig bröllopsdag. Crazy! Här en bit av den specialskrivna sången bästa Anna, Kajsa, Annsofi och Sofia sjöng. Bara för oss! Och Sophia Elisabeth Brenner, vilken kvinna, vilken poet.

Vilken start

2012-01-17T09:03:00.001+01:00

Ojojoj! Så vaknar jag å tänker oj tisdag och oj tregenerationers i Falun och hej och hå och pån igen och annat självpepp mellan himmel jord och Gud och sig, åsså hittar jag en bloggkommentar med ett pris i mailkorgen. Men då!
Det är Eva, själv bloggör med helt annan kraft och samhällsengagemang än yours truly har. I vilket fall så tackar jag så OERHÖRT och rekommenderar hennes blogg å det varmaste! Väldigt snygga bilder från Luleälvens strand också.

Själv är jag med bloggar som med sången; jag går bara på konsert om jag är med själv. Alltså jag borde läsa fler bloggar än jag gör... Men!
Britt Mattsson, fotograf och skribent i Gävle har en kul blogg där det händer saker varje dag. Garanterat personlig!
Elin i Dalarna har massor av fina bilder, många hundar blir det, och fina funderingar. Där tittar jag också.
Sedan vill jag uppmärksamma en av styvsönernas blogg. Här råder andra regler; ekonomi, våghalsighet och försiktighet. Mest det första och det sista.
Den här julkalendern läste jag med stor behållning hela december. Läs den!
Och så Amosbloggen med sina finfina skribenter. Det är så jag blir riktigt avis på de lätta pennorna och de kloka tankarna.
Ja, men grattis till er med då!

Minnen, minnen, oskuld

2012-01-16T20:07:00.000+01:00

Jag och Marie, vi från Dalarna, blir alldeles till oss av vintern i Piteå och längs vägen till Luleå. Alltså så här ska vinter se ut; bart på vägen men rejäl vall och snö på träden.

Hemma igen och likt en troféjägare nålar jag upp PK-presenten; en sån där tygstrut som blir alla religiösa huvudbonader du vill, som hyllar Piteå på anslagstavlan. Journalistikreglerna under; tillträde, tillåtelse, tilltro.

16 januari 2012. Bloggören tar på broddar ffg. Med reflexer dessutom.

Rapport

2012-01-16T09:55:00.001+01:00

Nedan tre avsnitt Piteå och under det mina utfall av tekniklusta nu när jag vajfajat på planet hem och har en bloggapp; klart man ska prova! Kramar till alla. Och tankar och välgångsböner!

Piteå dag 1

2012-01-16T09:50:00.003+01:00

SML-start på dagen. Anna tar raskt fram en rosa champagne och på den vägen är det. Marie och jag tar vant av glasens fötter och de, alltså glasen, passar perfekt i SJ:s hållare.

Fika på Arlanda. Anna tar espresso och rödvin och jag vitt och paninimacka i brist på flygplatsklassiker vilketbrödsomhelstbaradetärlaxochmajonässåspå.

Gud är god. Och jag är så cool att jag fotar. Ffg!

Ja, Gud är god som låter oss flyga på januaris vackraste dag.

Framme! Att komma till Piteå är att komma hem var det visst; hockespelare, manlig och kvinnilig skådis/sångare och sångare. Men vem är flickan till höger!? Inte ens Per-Erik visste. Och bara de barnfödda i Piteå kommer ifråga; ingen Maria Möller, ingen Anna-Lotta Larsson och ingen Per-Erik. (MEN ändå stämmer det inte; se Evas kommentar nedan. Och hon bor också en spottloska från Piteå, under tio mil alltså, så hon borde ju veta...)

Vi checkar in på Statt. Mycket vackert. Solen går ned.

Innerfönster.

Kristallkrona och ytterfönster.

Trappräcke.

Ankomstsol. Ursäkta kronologin.

Och knopp.

Piteå på kvällen

2012-01-16T09:41:00.001+01:00

Å här kommer Per-Erik med presentpåsar! Fulla med godsaker och Piteåpropaganda.

Godsaker. Som inte dracks till utvärderingsmötet utan efteråt.

Utsikt från fönstret. Snö och konst.

Utsikt från fönstret mot höger. Fabriksröken visar att vinden blåser västerut. Tror jag...

Utsikt från fönstret. Ni ser att neonkonsten byter färg!

Slutspelat. Och litet slutspelad också. Matchande blommor från oss. Och sång! Vi kapade scenen i all välmening. Kanske skulle vi/jag rekat bättre men vilja var god!

Showbiz modell Piteå.

Piteå dag 2

2012-01-16T09:33:00.001+01:00

Statt. Mycket fint. Sett från kyrkan. Ungefär. Från Nygatan. Mot Olof Palmes gata.

Rådhustorget. Rena Astrid Lindgreninspelningsplatsen. Om ni förstår liknelsen, och det är väl klart ni gör. Smartingar där!

Per-Erik guidar i mössan som jag antar fler än jag trodde var borta från vanliga mäns huvuden för 35 år sedan men det är klart det ska vara hett om öronen, eller!?

Ännu mera finbesök. Arlo kommer. Och Bruce. Men vi var där först!

En av ortens andra kändisar, efter Per-Erik alltså, är Ronnie Eriksson. Här är hans ställe. Såg kul ut.

Mera gatumiljö och pampiga hus.

En väldans massa pengar bytte ägare under vår Piteåtur; biljetter, rum, presentern, taxi, mat...

Jaha ja, mycket offentlig konst blir det. Jag vet inte om den här ser bättre ut med eller utan snö...

Litet ödsligt kanske men tänk hur det måste vara när Piteå dansar och ler, ännu mer. Eller Piteå super och spyr som jag hörde att vissa utsocknes säger...

Och den här skylten fick mig att hamna i barndom; jag minns att vi tyckte det var mycket märkligt att få gå mitt i gatan när vi sist gästade Piteå sådär för 40 år sedan. Mamma och pappa och jag.

Byxtorget. Jominsann så heter det.

Margareta blickar mot havet. Snygg belysning på fina kappan tycker jag. Blixt en söndagmorgon är grejer det!

Jo det drog en del. Marie och Anna var väl påpälsade när stadsvandringen fortsatte mot Badhusparken.

Mera hotell. Som Östtyskland med markiser om man vill vara elak. Och även om man inte vill så blir det så ändå. Ibland.

Uppvärmda gator är grejer det. Även i en så till sparkåkarnas fromma osandad stad som Piteå.

Stadsvandring. Gruppen samlas.

Och Per-Erik har svar på det mesta. Såklart men eftersom han inte är barnfödd här så är han inte riktig Pitebo. Sådana är de!

Bra tjejer

2012-01-15T20:35:00.000+01:00

Klart vi är glada när vi får vara med varandra och Per-Erik i Piteå! Vilken grej.

Bra grejer

2012-01-15T20:33:00.003+01:00